Stenbeck

Jan Stenbeck och entreprenörsrevolutionen

Jag har alltid hållit Joseph Schumpeter som det förra seklets störste samhällsvetare. Hans hundra år gamla teori om creative destruction är den som bäst förklarar hur dagens samhälls­omvandling går till. Precis som idag var det tidiga 1900-talet en period av dynamisk kapitalism, stark internationalisering, hård konkurrens och obarmhärtiga utslagningsprocesser. Schumpeter fascinerades av den snabba omvandlingen och teorin om den Skapande Förstörelsen är helt enkelt en bild av hur den kapitalistiska dynamiken ser ut.

Digital teknik och samhällsförändring

Grundtemat är att kapitalismen utvecklas genom att oavbrutet introducera ny teknik, skapa nya produkter och öppna nya marknader. Allt det nya kräver tillgång till arbetskraft, kapital och naturresurser, och det uppstår självklart en stark konkurrens mellan gammalt och nytt. Enkelt uttryckt kan man säga att de nya produkternas framgång bygger på att man kan slå ut de traditionella i konkurrensen om kunder, kapital och naturresurser. Bilismen konkurrerade ut många av järnvägarna, containern gjorde slut på de klassiska bilderna av hamnarbetet, Hennes & Mauritz framgången blev slutet för hela länders textilindustrier. Till slut skapas det något nytt på det gamlas ruiner.

Själv har jag alltid fascinerats av den här processen. För länge sedan skrev jag min doktorsavhandling om den och sedan blev det flera andra akademiska böcker som ingen människa orkade läsa. Framförallt arbetade jag med olika aspekter av industriell omvandling, men jag skrev också en hel del om bostadsbyggande och samhällsplanering. Det föreföll som att jag var på väg mot en ganska normal akademisk karriär, som skulle sluta med att jag begravde mig själv som hyfsat välbetald professor på Handels eller Chalmers i Göteborg. Men mellan 2003-2005 förändrades mitt liv radikalt. En serie märkliga tillfälligheter gjorde att jag konfronterades med digital teknik och ultrasnabb skapande förstörelse på ett mycket praktiskt och personligt sätt. Men mellan 2003-2005 förändrades mitt liv radikalt. En serie märkliga tillfälligheter gjorde att jag konfronterades med digital teknik och ultrasnabb skapande förstörelse på ett mycket praktiskt och personligt sätt.

När jag förstod kärnan av den logik som fått namnet ”Moores lag” började jag se på mitt liv och mitt arbete med annorlunda ögon. I korta drag innebär ”lagen” att man kan räkna med att tillgången till datakapacitet fördubblas var artonde månad samtidigt som prisnivån halveras. Det betyder, till exempel, att den som fotograferar digitalt kommer att kunna räkna med att kamerorna blir bättre samtidigt som priserna faller. Än mer positiva är de effekter som uppstår när digitaliserade produkter ändrar karaktär och skapar dynamiskt växande nya marknader.

Stenhammar

Olof Stenhammar och det nya Stockholm

Eftersom jag alltid varit intresserad av bild gjorde allt det där att jag bestämde mig för att ta tag i mitt gamla fotointresse igen. Från våren 2005 började jag fotografera globaliseringens effekter och kapitalismens efterlämnade restmaterial. Materialet har sedan blivit grunden för en stor internetsite och en serie böcker om Övergivna Platser och samhällsförändring. Jag har också haft många separatutställningar på olika museer de senaste åren.

Därför var det med glädje som jag mottog en inbjudan från forskningsinstitutet Ratio att delta i ett stort projekt om äganderätt och ekonomisk-politisk förändring. Frågeställningarna i projektet om hur äganderätt, innovationer och företagsamhet knöt exakt an till det som intresserar mig mest och som jag redan arbetade med. Dessutom hade jag  för några år sedan börjat systematisera mina idéer runt hur den digitala tekniken under 1980- och 1990-talen öppnade för en ny företagsamhet och egentligen ett nytt samhälle.

Dörren hade öppnats på glänt under 1960-talet när delar av medieindustrin gick in i en snabb utveckling, men de nationella monopolen lyckades skärpa regleringarna mot radiopirater i början av decenniet. Under 1970- och 1980-talen blev utvecklingen annorlunda. När finans- och telefonibranscherna hamnade i centrum av den digitala revolutionen blev de pionjärområden för en ny entreprenöriell revolution, samtidigt som de politiska grundvillkoren förändrades i grunden.

Inom Ratios projekt öppnade sig nu en möjlighet att utveckla problemställningarna och att även genomföra den med variant av den web-kommunikation jag arbetat med de senaste åren. När nu projektet är klart kommer den att uppdateras ytterligare, för att tala om vad som var de viktigaste resultaten av arbetet. I slutänden kommer den att ge en sammanhängande bild av hur det svenska samhället förändrades under 1980- och 1990-talen. Då är det naturligtvis också meningen att det ska bli en bok av den.